söndag 8 januari 2017

Ett par år till...

Jag hade för en tid sedan en rätt intressant konversation med en av mina arbetskamrater, en äldre herre i 60-årsåldern. Han delade med sig av ett par historier och flera intressanta insikter, och vad jag förstod så har han arbetat i princip hela livet utan något längre uppehåll.

Men det var inte alla hans historier och insikter som fastnade hos mig, utan det var hans kommentar kring pensionen (som han för övrigt verkade längta mycket till). Han sa något i stil med att han skulle försöka stå ut ett par år till, och arbeta på som vanligt för att sen kunna ha råd att gå i pension "och äntligen börja leva på riktigt".

Herregud, tänkte jag. Vad har du då gjort under alla dessa år?

Jag insåg direkt att det här är en sits jag verkligen inte vill hamna i - att vara tvungen att arbeta hela livet bara för att jag måste och dessutom utan någon som helst motivation.

Har man arbetat hela livet kan jag tycka att man borde kunnat lägga undan iallafall en liten del av den relativt stora summan man arbetat ihop. Med en sparkvot på 10 procent, som sedan investerats, hade han kunnat sätta lite guldkant på vardagen nu på ålders höst och gjort att han hade kunnat gå ner i arbetstid eller till och med kunnat sluta arbeta redan här och nu (eller varför inte tidigare än så?).

Visst, jag har ingen aning om vilka förutsättningar han har eller har haft tidigare i livet, men han hade som sagt kommit långt bara genom att spara en tiondel av sin inkomst och det borde man kunna klara av.

Min arbetskamrat är garanterat inte unik i detta på något sätt då det sannolikt är väldigt många som är i en liknande sits som honom - att de gärna skulle vilja gå i pension, men de kan inte eftersom de inte har råd.

Du behöver inte vara en supersparare för att få ihop lite mer pengar på kontot som i sin tur ger en ökad trygghet och frihet. Många verkar tro att det är omöjligt så länge man inte har en enormt hög lön och lever på existensminimum. Varför läggan undan pengar till framtiden när man kan konsumera idag?

Det är givetvis inte rimligt eller hållbart att alla ska ha sparkvoter i nivå med de som finns inom bloggosfären, men trots att många vet att det troligtvis kommer bli skralt med pengar in när de väljer att gå i pension är det förvånansvärt få som väljer att kompensera detta genom ett eget sparande och eller ens ägna det en tanke.


Prenumerera på mitt nyhetsbrev!
Image courtesy of bplanet at FreeDigitalPhotos.net

9 kommentarer:

  1. Har en äldre herre på mitt jobb oxå. Han har ca 3 år kvar till 65. Han skulle kunna gå i pension på dagen och ha råd med det. Men ändå så pratas det om hur mycket mer i slutpension dom sista åren ger. Ibland undrar jag om det är så att "folk" inser att dom inte har något liv utan för jobbet. Så därför dröjer dom sig kvar in i det sista. Den dag jag går i pension så kommer jag inte sitta sysslolös i alla fall! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis - många tycks leva för att jobba och verkar inte ha något utanför arbetet att ägna sig åt, vilket inte kan vara speciellt hälsosamt.

      Jag kommer inte heller, likt dig, att sitta sysslolös. Det är en sak som är säker :-)

      Radera
  2. Jag tänker också att det är i och för sig så enkelt att lägga undan en mindre slant över en lång tidsperiod men att det fastnar inte på de allra flesta jag träffar. Försökte också övertala min fru under tre fyra år innan jag kom på exemplet med de två bröderna, som Slimis hade häromdagen, och först då insåg hon effekten av ränta på ränta. Nu lägger vi undan till varje barn, i förhoppning att de fortsätter efter 18, och själv kör hon 10% sparkvot. //Dividend500

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ränta-på-ränta kan vara svårt att förstå, och det ligger nog något i det du säger.

      Roligt att du fått henne att börja spara, och 10 procent sparkvot kommer man som sagt långt med.

      Bra att ni även sparar till era barn, det kommer ge dem bättre möjligheter när det väl är dags, men kom också ihåg att utbilda dem kring pengar och hur de ska hanteras :-)

      Radera
  3. De jag umgås med idag kommer alla befinna sig där senare i livet där de måste "hålla ut" något år till innan pensionen. De lever här och nu och lönen räcker inte ens halva månaden.

    Har folk inget intresse eller inte ens förstår sig på ränta på ränta effekten så är det väldigt svårt att förklara för dom varför det räcker långt med en 1000 lapp i månaden fram till pensionen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vissa verkar helt enkelt inte vilja förstå eller lägga tid och energi på att sätta sig in i hur saker och ting fungerar.

      Det är knappast så krångligt eller komplicerat som många verkar tro att det är, och man behöver som sagt inte ha någon skyhög lön och leva på existensminimum för att lyckas väl på sikt.

      Radera
  4. Bra poäng i denna artikel, jag har mött många som den herren. Jag tror nästan vi aktieintresserade är i tydlig minoritet i Sverige. Det är nog en följd av att det egentligen är först sedan 90-talet som pengar börjat anses som något som inte är fult att ha. Tidigare var det mycket skambelagt i Sverige, detta med pengar. Hade du pengar, så var du ondskefull och hade troligen kommit över dem på fel sätt. Och det där sätter sig i folket under lång tid. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att många inte har ett öre sparat beror dels på att staten tar ut mycket i skatt och dels i den konsumtionshets som kallas ekonomisk tillväxt. Pensionsåldern är idag alltför låg, borde kanske ligga runt 70. Då skulle livet bli drägligare men underfinansiering och dåligt byggda system samt indoktrinering från barnsben att pappa staten tar hand om allt har lett till att många inte tänker så ekonomiskt som vi.

      Har bekant som vann miljonvinst i 60-års åldern, fortsatte arbeta men delade pengarna lika med sin fru och barn. Efter några år hade de gjort av med allt och kom och ville ha det sista. Hans ålderdom på hemmet som änkling är inte alltför glamorös, sålde sin bostadsrätt i Stockholm för att betala vårdboendet och de sista kronorna fick barnen.
      Är ibland på besök på sommaren och besöker sitt gamla torp men ofta är anhöriga stresade och de måste åka de 50 milen tillbaka efter bara någon timmme.

      Tänker att om han istället fått hjälp att investera dessa pengar kunde ålderdomen sett annorlunda ut. Det enda han kostade på sig för pengarna var en 4-dagars bussresa.

      Radera
    2. Intressanta tankar från er båda två.

      Tack för era kommentarer!

      Radera